FJÄRDE LÅNGGATAN 18 ÅR 1899
Innan Fjärde långgatans sträckning var helt färdig, mot sekelskiftet år 1900 kallades den bortre delen av gatan Breda vägen. Den västra delen av gatan tillhörde Majornas sjätte rote. Vid denna tid var blivande nr. 18 tomt nr. 42, vilken ägdes av Sjökapten Wilhelm Edström. Taxeringsvärdet låg år 1899 på 15 300 kr.
HALL
En praktisk hall med goda förvaringsmöjligheter i inte mindre än tre inbyggda garderober i originalutformning. De finns även plats om man vill komplettera med ytterligare förvaring innanför dörren.
Golv: Vitlaserat och lackat brädgolv
Väggar: Tapet (William Morris, Golden Lily)
SOVRUM
Sagolikt rum med dubbla fönsterpartier mot Fjärde Långgatans park. I ett av hörnen stoltserar en fungerande och vackert färgsatt kakelugn. Hela rummet ramas in av bevarade stuckaturer och snirliga listverk. Stor garderob ger ett gott utrymme till förvaring av kläder med olika häng och vikmöjligheter.
Golv: Vitsåpat brädgolv
Väggar: Målade
VARDAGSRUM
I fil med sovrummet bakom vackra dubbeldörrar finns vardagsrummet. Vardagsrummet likt sovrummet ligger ut mot parken med stort fönsterparti. Ett trivsamt rum som är enkelt att möblera. Mellan vardagsrummet och köket finns en inre hall med fler inbyggda garderober i original och ingång till badrummet.
Golv: Vitsåpat brädgolv
Väggar: Målade
KÖK
Kök med originalplacering! Renoverat så sent som 2021 och det gamla serveringsskåpet, skänken och skafferiet/svalen i pärlspont bevarades samt målades om in och utvändigt. Ett måttbeställt kök från Nordiska Kök sattes in och klassiskt hantverk blandas fint med moderna inslag. Köket går hela vägen upp till tak med dubbla rader av skåp vilket ger en synnerligen god förvaring även i köket. En bänkskiva från Silestone och kaklat stänkskydd ger ett praktiskt och vackert kök som tål att användas. Från köketsfönstret har man utsikt och kontakt med föreningens innergård. Närheten gör det enkelt att nyttja den och på gården finns det dessutom gemensam grill. Köket är fullutrustat med vitvaror från Siemens, samtliga från 2021.
Golv: Enstavig, vitlackad och borstad ask
Väggar: Målade samt tapetserade (William Morris, Golden Lily)
BADRUM
Via innerhallen och i den före detta pigkammaren ligger nu ett luftigt och trivsamt badrum. Badrummet renoverades 2012 med samma typ av golvklinker som finns i trapphuset, fast i ett York mönster, och tassbadkar. Det stora öppningsbara fönstret ger ett ljust badrum där du kan koppla av och njuta av ett avslappnande bad. Förvaring i badrumsskåp och spegelskåp.
Golv: Victorian geometric floor tiles i York mönster i grön/vit.
Väggar: Kaklade vita
ÖVRIGT
Vindsförråd tillhör lägenheten. Trappstegslös access till lägenheten via hiss från gården.
Vill ni veta lite hur det kan ha sett ut vid tiden när denna byggnad uppfördes, låt oss då följa Hulda Amalias liv en liten stund! Hulda Amalia Lind föddes år 1883 i den lilla orten Hjorted, utanför Västervik i Kalmar län. Hennes far Sven August Lind var matros till yrket. Hulda var näst äldst i en barnaskara av åtta barn, sex flickor och två pojkar. Hon hade gått tre år i småskola och ansågs vara allmänbildad. En av få möjligheter för unga kvinnor vid denna tid att leva ett någorlunda självständigt liv utan att leva av fadern var att flytta till storstaden och ta anställning som piga, eller den något förnämare titeln tjänarinna. Detta var precis vad Hulda gjorde.
Sin första yrkesroll som husfolk fick Hulda på Östermalm i Stockholm, hon var då omkring tjugo år gammal. Kanske var det i Engelbrekts församling, Stockholm, som hon träffade sin blivande husbonde.
Eric Gustaf Lange hade en bra tjänst inom Posten, han var endast fem år äldre än Hulda Amalia men hade siktet på att göra karriär. I Göteborg hade han möjlighet att få en tjänst som överkontrollant, och det blev Inom Vallgraven som han valde att slå sig ned och bilda familj. Hulda Amalia flyttade troligen in med den unga familjen och arbetade där som piga. Vid denna tid bodde hon i en kammare i samma våning som husfolket. Anledningen att pigor levde på detta sätt var för att lönen var låg och det därmed var svårt att betala för en egen bostad. Dessutom ville ofta herrskapet ha pigan nära för att kunna få uppassning under dygnets alla timmar. Men Hulda Amalia Lind trivdes med sitt jobb hos familjen Lange, och fick så småningom högre lön och mer frihet. I början på 1910-talet valde Hulda att flytta till eget, och kosan styrdes till Oscar Fredriks församling i Masthugget.
Masthugget och Linnéstan hade under 1800-talet befästs som en stadsdel för de som på något sätt arbetade i hamnen eller med sjöfart. De finare bostadshusen beboddes av kaptener och befäl, och de enklare av änkor till sjömän, aspirerande matroser m.fl. Men med stadens snabba expansion hade det vid sekelskiftet planerats att dra en esplanad från Järntorget i norr till Slottskogen i söder. Denna kom att bli Linnégatan längs vilken ståtliga hus uppfördes och därmed blev navet i en ny och attraktiv stadsdel. Med detta började Masthugget och nya Linnéstaden att blandas ut med människor av olika bakgrunder.
Eftersom Huldas far var matros kan hända att människorna och omgivningarna i Masthugget påminde om familjen hemma i Småland. I vad som då lydde under Majornas sjätte rote, 16 kvarter och tomt nr. 10, idag Fjärde Långgatan 18, fanns möjlighet för Hulda Amalia att flytta till en rofylld lägenhet i ett nybyggt hus. Byggnaden var uppförd år 1909 efter ritningar av D. Stenfelt och utformad med putsfasader i nymodighetens jugendarkitektur. Ett av få hus med denna stil i Göteborg.
Kanske Hulda Amalia, nu titulerad som tjänarinna, kom att dela bostaden med en eller flera yrkesarbetande kvinnor, men det berättar arkiven inget om. I en tid då såväl rik som fattig flyttade ofta, inte sällan varje år, verkar det som att Hulda trivts bra i huset, då hon bodde kvar där i ett antal år.
När hon förekommer i arkiven år 1930, hade hon avslutat sin karriär som tjänarinna och flyttat tillbaka hem till Småland. Hon verkar ha förblivit ogift i hela sitt liv. Trots ett hårt yrkesliv bakom sig levde Hulda Amalia Lind till år 1973, då hon alltså var 90 år gammal… Hulda Amalia bodde i B-uppgången, där hushållen var mindre och bestod i ett till två rum och kök. För Hulda betydde bostaden på Fjärde Långgatan 18 frihet och självständighet! Vackert!
.svg){kind=icon}
