FJÄRDE LÅNGGATAN 18 ÅR 1899
Innan Fjärde långgatans sträckning var helt färdig, mot sekelskiftet år 1900 kallades den bortre delen av gatan Breda vägen. Den västra delen av gatan tillhörde Majornas sjätte rote. Vid denna tid var blivande nr. 18 tomt nr. 42, vilken ägdes av Sjökapten Wilhelm Edström. Taxeringsvärdet låg år 1899 på 15 300 kr.
Hall
En längsgående hall med access till lägenhetens samtliga rum. Här finns gott om förvaring i platsbyggda garderober och även öppen förvaring för lättare avhängning.
Golv: Mörkgrå klinker
Väggar: Målade
Vardagsrum
Sagolikt rum med en fönstervägg utöver det vanliga. Här har vi nämligen utgången till en av husets originalbalkonger, vilket ger fina dubbla glasdörrar och kringgående fönsterpartier. Samtliga fönster är omsorgsfullt renoverade och nymålade. I inre hörnet stoltserar en fungerande kakelugn. Hela rummet ramas in av bevarade stuckaturer och snirliga listverk.
Golv: Brädgolv i original
Väggar: Målade
Matsal
I fil med vardagsrummet ligger matsalen, härligt rum med stora dörröppningar med parspegeldörrar mot både vardagsgrum och sovrum. Två höga fönsterpartier i höjd med trädtopparna!
Golv: Brädgolv i original
Väggar: Målade
Sovrum
Sista rummet i fil blir det generöst tilltagna sovrummet! Gott om förvaring i fristående garderober. Plats för både kingsize säng och arbetsplats om så behövs!
Ett stort fönster ut mot park, liksom både matsal ochvardagsrum är även detta rum inramat i både stuckaturer, listverk och detaljer såsom dubbeldörrar och magnifika fönster.
Golv: Brädgolv i original
Väggar: Målade
Kök
Kök med originalplacering! Oerhört mysigt med gårdsläge och utsikt! Inbyggda skafferier och skåp, förhallen erbjuder ett stort platsbyggt serveringsskåp som rymmer massor.
Köket är byggt i vinkel och utrustat med diskmaskin (2021 Husqvarna) Spis/ugn 2021 Electrolux), Fläkt (2021 Franke) och kyl och frys.
Golv: Brädgolv
Väggar: Målade
Badrum
I den före detta pigkammaren ligger nu ett väl tilltaget badrum. Smakfullt färgsatt i natursten och vitt kakel. Ett högt öppningsbart fönster ger ett härligt ljusinsläpp. Här finns en duschhörna bakom vikväggar (får även plats för badkar för den som önskar istället), tvättställ i kommod, WC, handukstork och det är förberett för tvättmaskin.
Golv: Tumlad marmor (golvvärme)
Väggar: Kaklade vita
Övrigt: Vindsförråd om ca 8 kvm tillhör lägenheten. Trappstegslös access till lägenheten via hiss från gården.
Vill ni veta lite hur det kan ha sett ut vid tiden när denna byggnad uppfördes, låt oss då följa Hulda Amalias liv en liten stund!
Hulda Amalia Lind föddes år 1883 i den lilla orten Hjorted, utanför Västervik i Kalmar län. Hennes far Sven August Lind var matros till yrket. Hulda var näst äldst i en barnaskara av åtta barn, sex flickor och två pojkar. Hon hade gått tre år i småskola och ansågs vara allmänbildad. En av få möjligheter för unga kvinnor vid denna tid att leva ett någorlunda självständigt liv utan att leva av fadern var att flytta till storstaden och ta anställning som piga, eller den något förnämare titeln tjänarinna. Detta var precis vad Hulda gjorde.
Sin första yrkesroll som husfolk fick Hulda på Östermalm i Stockholm, hon var då omkring tjugo år gammal. Kanske var det i Engelbrekts församling, Stockholm, som hon träffade sin blivande husbonde.
Eric Gustaf Lange hade en bra tjänst inom Posten, han var endast fem år äldre än Hulda Amalia men hade siktet på att göra karriär. I Göteborg hade han möjlighet att få en tjänst som överkontrollant, och det blev Inom Vallgraven som han valde att slå sig ned och bilda familj.
Hulda Amalia flyttade troligen in med den unga familjen och arbetade där som piga. Vid denna tid bodde hon i en kammare i samma våning som husfolket. Anledningen att pigor levde på detta sätt var för att lönen var låg och det därmed var svårt att betala för en egen bostad. Dessutom ville ofta herrskapet ha pigan nära för att kunna få uppassning under dygnets alla timmar.
Men Hulda Amalia Lind trivdes med sitt jobb hos familjen Lange, och fick så småningom högre lön och mer frihet. I början på 1910-talet valde Hulda att flytta till eget, och kosan styrdes till Oscar Fredriks församling i Masthugget.
Masthugget och Linnéstan hade under 1800-talet befästs som en stadsdel för de som på något sätt arbetade i hamnen eller med sjöfart. De finare bostadshusen beboddes av kaptener och befäl, och de enklare av änkor till sjömän, aspirerande matroser m.fl. Men med stadens snabba expansion hade det vid sekelskiftet planerats att dra en esplanad från Järntorget i norr till Slottskogen i söder. Denna kom att bli Linnégatan längs vilken ståtliga hus uppfördes och därmed blev navet i en ny och attraktiv stadsdel. Med detta började Masthugget och nya Linnéstaden att blandas ut med människor av olika bakgrunder.
Eftersom Huldas far var matros kan hända att människorna och omgivningarna i Masthugget påminde om familjen hemma i Småland.
I vad som då lydde under Majornas sjätte rote, 16 kvarter och tomt nr. 10, idag Fjärde Långgatan 18, fanns möjlighet för Hulda Amalia att flytta till en rofylld lägenhet i ett nybyggt hus. Byggnaden var uppförd år 1909 efter ritningar av D. Stenfelt och utformad med putsfasader i nymodighetens jugendarkitektur. Ett av få hus med denna stil i Göteborg.
Kanske Hulda Amalia, nu titulerad som tjänarinna, kom att dela bostaden med en eller flera yrkesarbetande kvinnor, men det berättar arkiven inget om. I en tid då såväl rik som fattig flyttade ofta, inte sällan varje år, verkar det som att Hulda trivts bra i huset, då hon bodde kvar där i ett antal år.
När hon förekommer i arkiven år 1930, hade hon avslutat sin karriär som tjänarinna och flyttat tillbaka hem till Småland. Hon verkar ha förblivit ogift i hela sitt liv. Trots ett hårt yrkesliv bakom sig levde Hulda Amalia Lind till år 1973, då hon alltså var 90 år gammal…
Hulda Amalia bodde i B-uppgången, där hushållen var mindre och bestod i ett till två rum och kök. För Hulda betydde bostaden på Fjärde Långgatan 18 frihet och självständighet! Vackert!
.svg){kind=icon}
